När tiden bara rusar...

Ibland så har man helger där man inte har något inplanerat och det sker så sällan att när man väl är mitt i den så inser man att det hänt så mycket! 

Angelina har börjat förskoleklass, när blev hon så stor? Min älskade prinsessa.. 


En kall promenad med en Angelina i bärselen 2009 ♡ 

Need I say more?


Anxiety

Har haft en riktigt hemsk helg, skitjobbig på alla sätt där panikångest attackerna avlöst varandra. Ingen sömn inatt men jag sitter på tåget till Stockholm för att jobba. Har längtat tills arbetsveckan startat för att komma på andra tankar.



Magen knyter sig, alla organ krymper som om någon stoppar ner en vakuumpump i min hals, känns som jag har två sugrör i halsen och försöker andas, hjärtat slår så hårt att jag känner varje slag i hela kroppen.

OMG!

En av kollegorna nämnde David Beckham på H&M och jag surfa in och dog.. ja jag tvärdog! För shit pommes så het man kan vara :-O

I thought it would be a happy day...

Jag hade en del att blogga om idag, saker som jag tänkt på och som jag vill notera men så fort jag kom till jobbet och öppna datorn så förändrades allt i en sekund. Var som en storm drog förbi, en storm som gjorde att ögonen fylldes med tårar och jag kände hur det rann nedför kinderna... inget kunde hejda mig :(

Att sitta helt själv på kontoret och bryta ihop är inte skoj alls, att få veta genom facebook att min farmor gått bort i natt är tusen gånger värre. Varför har ingen ringt? Eller skickat ett sms? Nej jag får veta genom facebook att min älskade lilla fina farmor inte finns hos oss mer. Min farbror har tagit emot henne i himlen och jag vet att dom har det bra tillsammans ♥ Jag ser knappt vad jag skriver för att jag gråter så mycket.. Ser inte alls fram emot julen nu...

 

Är så glad över att jag åkte till sjukhuset förra veckan, att jag fick höra dig kalla oss "prinsessan" en sista gång och att få höra dig säga "jag hoppas att inget kommer att hända er", det var tungt för att vi visste att du visste att det var dags snart.

 

Älskar dig farmor! Din prinsessa kommer alltid att ha dina minnen i hjärtat ♥


Tattoo?

Sitter och funderar en hel del, skulle för första gången vilja tatuera mig! Just nu så skulle jag vilja tatuera in detta på revbenen:

Worry less,

Smile more,

Accept criticism,

Take responsibility,

Listen & love,

Don´t hate,

Embrace change,

Feel good anyway.

 

Men aj!? Har hört att det ska göra vidrigt ont där... Men har även hittat dessa latinska citat som jag fastna för! Men vart ska det sitta? Kan tänka mig handleden men då syns det hela tiden?



Dum spiro, spero – "Så länge jag andas, hoppas jag"

 

Errare humanum est – "Att fela är mänskligt"

 

Hic et nunc – "Här och nu"

 

Aut Viam inveniam aut faciam – "Jag ska finna vägen eller skapa den"


Sad - Happy - Sad

Jag var så glad igår, jag mådde så bra och var så positiv till måndagen. Jag hade hela helgen laddat för att ta tag i allt och kände bara nu är det jag som bestämmer över mitt liv och ingen/inget annat. Klockan hann bli 19.30 och så rasera alltsamman.. Mitt i uppvärmningen på boxen men jag vägrade låta det ta över mig just där och då utan valde att omvandla känslorna till energi in i kuddarna!

 

Timmar, dagar, kanske en vecka.. hur länge är du kvar hos oss? ♥

 

Vaknade upp med ögon som golfbollar, svullna och jäkliga efter gårdagens alla tårar. Sitter på jobbet med största klumpen i halsen och kan inte koncentrera mig alls, är livrädd för att telefonen ska ringa! Vill inte... :(


Oh.. I just realize..

I morse vakna jag med:

  • känslan av att vara intensivt olycklig
  • svårighet att se framtiden som positiv
  • värdelöshetskänslor
  • överkänslighet om man blir avvisad eller kritiserad
  • plötsliga attacker av sorgsenhet eller gråt utan uppenbar anledning
  • påtaglig ängslighet eller spänningar - känsla av att vara nervös eller uppjagad
  • varaktig och påtaglig ilska, irritation eller ökade konflikter med andra människor
  • svårighet att umgås med andra människor
  • intresseförlust för vardagliga aktiviteter, t ex arbete, skola eller vänner
  • koncentrationssvårigheter
  • ständig trötthetskänsla eller energilöshet
  • ökad aptit eller tröstätande - särskilt salta eller söta livsmedel
  • ökat sömnbehov eller sömnlöshet
  • känsla av vanmakt eller kontrollöshet

Fattade inte varför utan tänkte bara "jag orkar inte!", jag har mått så otroligt bra den senaste veckan och varit typ speedad! Kände bara hur jag sjönk som en sten rakt ner på botten. Tillslut så kollade jag min kalender och då kom jag på: PMS/PMDD!! 7 dagar till "roliga veckan", kommer som ett brev på posten varje månad.

 

 


Backpain...again!

I söndags vakna jag upp med ryggont, i måndags kände jag att värktabletter behövdes, igår så tog jag värktabletter direkt när jag vakna, idag har jag inte tagit något och jag håller på att dö av smärta! Hela ländryggen gör så jävla ont.. :-(

Don´t have time for this shit!

 

God morgon? Hell no...



When you least expect it..

Att vakna upp, känna hur musklerna vaknar till liv, att dra djupa andetag och känna hur lungorna rör sig, att ligga tyst och höra hjärtat bulta och blodet strömmar genom kroppen för att få upp värmen efter flera timmars sömn.

Att kliva upp och se mannen jag älskar, mannen som gett mig mitt liv, mitt barn, mitt hem & som alltid finns där för mig "for better or worse".

Att få stryka min sovande dotter på kinden, lyssna på hennes andetag och känna den oändliga kärlek som man har sitt till barn.

Att tänka på sina otroligt fina älskade vänner, allt dom gör för mig och att dom alltid finns där. Att dom gör saker just för att jag ska må bra.

Att för första gången på länge känna en glädje i kroppen, att mungiporna går uppåt och se solen skina..

Detta är saker som jag som många andra tar för givet. Jag njuter av varje sekund, stannar upp i livet och känner efter hur allt känns.

 

Dagen kan inte bli bättre! Fick precis ett extremt spännande samtal! HAPPY! ♥


Empty?

Trodde att det skulle kommit tillbaka vid detta laget men jag känner mig fortfarande...typ...tom? Det känns som att mitt huvud ekar av svart. Finns inga tankar överhuvudtaget, skönt kanske ni tänker men jag känner mig inte levande! Jag som alltid tänker, grubblar, fantiserar och drömmer.. det är jag och jag vill inte vara utan det. Jag har inget att skriva om och i vanliga fall så sprutar orden ur hjärnan på mig och jag kan inte vänta med att få anteckna det som försigår i hjärnan (inte bara här utan på andra ställen där jag vet vilka som läser).




Att hitta sig själv..

Ibland förvånas jag över hur väl personer känner mig utan att jag tänker på det. Hade en så jävla bra dag i fredags, var så glad men allt raserades på kvällen och jag grät hela natten och morgonen och mådde så dåligt att jag kände hur ångesten tog över min kropp över att jag kände mig så hjälplös.. allt för att jag inte vill såra utan kniper igen och tar all skit för att jag tänker mer på andra än mig själv.

I lördags så åkte jag till Stockholm för 1 dygn (mer om det senare) för att umgås med mina fina kusiner. För er som inte känner mig så är mina kusiner som mina syskon, dom känner mig bättre än vad jag känner mig själv. Jag prata om mitt mående och de tog inte mer än några minuter innan dom berätta för mig var mitt problem var.. jag fatta inte att jag inte själv märkt det?!

- Nadja, du har tappat bort dig själv. Du är inte dig själv längre och har inte varit det på säkert 10 år. Du har låtit din familj gå före allt och bara fokuserat på att få dom att må bra. Du är ju tjejen som är galen och spontan, dina framtidsplaner var så stora förut! Du skulle göra karriär, resa massor och New York stog högt upp på din lista. Du ville alltid ha spänning och såg till att saker hände och INGET av det där har du gjort på 10 år. Du lever ett "svensson-liv" som du aldrig velat ha är det konstigt att du mår dåligt?

Så jävla rätt! Detta är inte jag, inte någonstans. Inte konstigt att jag känner mig utanför för jag känner inte samma sak som alla andra. Jag älskar min familj så ta det inte fel, jag vill inte ha en minut utan dom! Men jag vill inte ha volvo, villa & 2.3 barn.. Jag vill ha det precis som jag har nu fast med mig själv i en del utav vardagen. Jag vill göra spontana galna roliga saker, jag vill leva!

Jag vill ha en karriär, jag vill ha fart och fläkt, jag vill att oväntade saker ska hända och jag vill ha kul! Jag vill ha fredagsmys med familjen men jag vill även ha lördags-galej med folk som får mig att vara Nadja och inte fru eller mamma. Min andra kusin sa:

- Men Nadja.. under alla dessa år.. du och jag var så jävla nära och hur ofta har vi umgåtts och hittat på saker de senaste 12 åren? Du har inte gjort något som du gjorde förut utan bara tänkt på att inte "lämna familjen".


Så rätt igen.. Jag har lovat att ändra på mig jag ska våga vara självisk utan att få ångest över att jag tror att jag är en dålig mamma eller fru för det.

Vissa människor drömmer om det livet jag har (familj, bilar, bra jobb, äger en superfin bostadsrätt, fina vänner) man vill ha trygghet men jag vill ha lite till för jag blir så rastlös och tycker det är tråkigt när alla veckor ser likadana ut... jag vill ha spänning och det ska jag ha nu!

Noak förstår mig till 110% och respekterar detta och tycker att det är skönt att jag kommit fram till detta. Han är totalt olik mig på denna biten, han vill ha tryggheten och "svensson livet" men tycker som jag att man kan kombinera detta så det ska gå bra detta och han vill att jag ska vara lycklig för då är hela familjen lycklig. Han insåg att mina kusiner hade rätt, att jag bara levt för honom och numer Angelina.


Insomnia..

Vilken underbar natt..eller inte! Somna kring midnatt och vakna strax efter 02 och var vaken till 05 innan jag somna och blev väckt av klockradion strax efter 06.... ZZZzzzzz

 

Mycket som sker på min arbetsplats som gör att tankarna snurrar och man tycker att vissa situationer är så tråkiga och man tänker på ens kollegor. Det jobbiga är att jag känner sån empati för människor som jag trivs med och det gör mig sömnlös för jag tänker och klurar och vrider och vänder på saker till förbannelse. Men alla problem är väl till för att lösas, eller?

 

Jag hoppas på att allt löser sig till det bästa mer än så vill jag inte säga. Trivs bra där jag är och vill att alla ska trivas! ♥


52 words..


Pouring rain..

Idag är en grå dag på alla sätt och vis. Regnet öser verkligen ner och min PMS är här vilket gör mig väldigt nere och tankarna snurrar extra mycket. Fick väldigt tråkiga besked i helgen som gör att jag tänker mer på andra människor i min närhet som har en tung framtid att möta och jag vill inget annat än att dessa personer ska få må bra, vilket gör mig ledsen i hjärtat. Dessutom har jag så mycket att göra på jobbet som måste vara klart idag och jag förstår inte hur det ska gå, OCH så har jag tid hos sjukgymnasten...

20 rosor till min man som fyllde år i fredags, idag går dom till min fina mamma ♥


Bob Marley & The Wailers - (Save The Children's East Africa Appeal)



Vi kan alla hjälpa till! Kom igen nu, vad är en timlön för Er? Två alternativ från mig: Om ni laddar ner denna låt så skänker ni pengar, jag valde att sms:a och skänka pengar, gör det Ni med.


Aftonbladet har en fantastisk kampanj just nu:


SMS:a in din gåva genom att skicka ordet TIMME till 72970. Då skänker du en gåva på 50kr. Asterisk som markerar förklaring

Det går även att SMS:a TIMME 100 eller TIMME 200 till 72970. Då ger du en gåva på 100 respektive 200 kr.

Du kan även sätta in ditt bidrag på PG 900603-2 eller BG 900-60 32. Märk betalningen "Aftonbladet timme".

 

 


Spinning around...

Dött på bloggfronten, jag har det lite jobbigt just nu så därav väljer jag att lägga bloggen åt sidan. Kan inte säga om det är för några timmar eller dagar.. men återkommer så fort jag orkar. Har massor att skriva om men tankarna gör så att jag inte kan formulera mig som jag vill utan allt är så dystert.

Min PMS som är på sin topp gör sitt men även annat..

 

Denna bild får mig att le, så härligt! Barnen gör kullerbyttor. Och ja, Angelina har nu lärt sig att göra kullerbyttor på riktigt! Så stolt mamma ♥


Livet är den största gåvan - man får det gratis!


Igår så var det en mindre bra kväll. Jag bröt ihop totalt inför min mamma och man. Jag grät som aldrig förr och jag skrek nog som aldrig förr också..

Jag satte ner foten och berätta för dom hur jag känner, att jag alltid får så mycket negativ kritik och att jag inte orkar längre. Jag kämpar varje dag för att få familjen att fungera, det är svårt och det är tufft som satan. Att jag många gånger känner för att kasta handduken och ta Angelina och dra iväg långt från familj, vänner & jobb. Att jag är på gränsen att bryta ihop men att jag hela tiden biter ihop och intalar mig själv att jag är den starka länken och faller jag så faller allt. Jag är en perfektionist som jag skrivit om tidigare, hela mitt liv måste vara perfekt och jag kommer så småningom bränna ut mig som min mamma sa om jag fortsätter i denna takt..

Jag är en känsokall människa, jag har alltid varit det och kommer alltid vara det. Jag har försökt i så många år att ändra på mig och kämpar varenda minut där hemma men pressen har blivit så stor att det slår bakut.. Man är den man är helt enkelt. Min mamma berätta också hon mått dåligt pga att jag är så känslokall men att hon lärt sig att acceptera att jag är sådan och att de är inget nytt, jag har varit likadan sen barnsben.

Att jag dessutom så ofta får höra mycket negativt om min träning gör det hela ännu tyngre, jag brinner för träningen och älskar allt som har med det att göra. Jag tränar bara 3 ggr i veckan (60 minuter per gång) och skulle vilja träna mer men har man familj så måste man fokusera på den också vilket jag gör men när jag då får höra att jag inte prioriterar familjen utan träningen så blir jag skitarg och igår så orkade jag inte ta den skiten mer för att jag vet att jag inte gör något fel alls i att prioritera mitt välmående 3 dagar i veckan och två utav dom tre så har Angelina redan gått och lagt sig för jag tränar inte först 19.30 på kvällen..

Men alla motgångar gör mig starkare! Jag reser mig upp med nya insikter och mer "jävlar anamma" och vänder det negativa till en utmaning och tar mig an den till 100%.

Never sacrifice who you are just because someone has a problem with it

 

 

♥ Min familj är mitt allt, utan dom är jag ingenting ♥


Dancing on water



Frukost på jobbet så jag passar på med ett snabbt inlägg. Fick sova hela 2,5 timmar i natt. Känns stabilt som attans måste jag erkänna, vädret är grått och likaså mitt humör. Jag är en riktig grubblar människa, har haft sömnproblem till och från i 10 år men det kommer mest när jag har för mycket i min hjärna som tar över allt. Men det är bara att rida ut vågen för även dessa tankar försvinner så småningom precis som allt annat.

Undertiden så är musiken det som får mig att fungera, betyder verkligen allt! Om jag kunde så skulle jag dansa hela dagarna till grym musik när jag mår så här för jag vet att det är något som alltid får mig att må bra igen. Delar med mig utav en grym dans från filmen Step Up 3 ♥

Friendship

 

This is to all of my friends. I´m so glad to have you all in my life. Every single one of you that have texting me, emailed me, facebooked me, called me, hugged me.. to all of you that in someway made my week so much easier  ♥

 

Friends are people who'll never give up on you. They'll bug you when you have a bad day just to make you smile. They'll give you space when you need it. They won't question you. They'll understand whats wrong just by the look you give them. They aren't afraid to tell you what's on their mind or to be a little crazy with you. They aren't afraid to make a fool out of themselves to make you cheer up in front of their crush. Even if they have liked them forever. They won't lie to you to make you feel good, but they won't tell the truth if they know it'll only hurt you. They'll help you in any way they can just so you can land your perfect guy. No matter what you'll always have a place on their shoulder in case you need to cry.


Tidigare inlägg
RSS 2.0